Hatkärlek

"Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig." Bättre beskrivning av mina känslor för den här staden går inte att hitta. Göteborg är fantastiskt på många vis. Det är här de flesta av mina fina vänner bor, folket som befolkar staden är trevliga (för det mesta), du behöver inte bege dig ner i underjorden för att åka kollektivt och du kan utan problem vistas på stan utan springa på någon du känner (och kanske helst vill undvika).

Eller vänta nu. Det där sista stämmer ju inte. Jag är ber om ursäkt för om jag sabbar någons världsbild nu, men trots att kära Göteborg är Sveriges näst största stad betyder detta inte att den faktiskt är stor. Faktum är att den är löjligt liten. Mikroskopisk. Åtminstone känns det så när man springer på folk ute på stan i tid och otid. Minnen som man helst vill radera permanent från hårddisken inne i skallen väcks till liv igen och fuckar upp hela systemet.


Frågan är om gräset är grönare på andra sidan landet?



Johanna is: jag kom, vi sågs, du fick mig ur balans. Och du gick.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback