Onödigt vetande

Ishalka=inga spårvagnar=försenad ankomst till jobbet. Lördagen kunde ha börjat bättre. Min lilla nätta arbetsdag på fyra timmar blev dessutom förlängd till åtta timmar i stället. Och eftersom det är lördag blev det dubbelt betalt efter klockan 12. Catshing!

Fast jag måste säga att jag är värd varenda lilla krona då folk verkar helt ha glömt bort allt vad sans och balans innebär så fort lönen har kommit in på kontot. Arbetsdagen har varit HYSTERISK. Folk har handlat kläder som om det inte fanns någon morgondag. Köer, köer och åter köer till både kassan och provrummen. Själv kom jag hem med ett par sköna cykelbyxor(!) i kassen. Svarta med spets nertill, så man slipper flasha oönskade delar när de lite kortare kjolarna åker på i sommar.



Johanna is: äntligen har CSN fått tummen ur och om några dagar är jag 10 020 kr rikare. Det ska firas med middag (och kanske en liten utgång) ikväll.

"Boy"

Kortisonnässpray mot bihåleinflammation och penicillin mot andra envisa baciller. Det blev resultatet av gårdagens läkarbesök. Torsdagen bjöd även på annan må bra-medicin i form av en middag på Tre Indier, ett glas på Hagabion och en mysig filmkväll hemma i Guldheden.

Fredagen började med en ordentlig sovmorgon, följt av ett biobesök på Bergakungen. Min partner in crime och jag var helt ensamma i salongen när vi såg premiären av Boy. En lite småknäpp, men väldigt charmig film. Klart sevärd!

Men efter en fantastisk start på dagen försvann all energi på en millisekund så ikväll blir det På Spåret i sällskap av mig själv följt av en tidig rendez-vous med kudden. Imorgon kallar jobbet kl 8-12.



Johanna is: känner sig som en enorm, otränad heffaklump.

- Vad tyckte du om min nya cykel? undrade min kompis när vi var sisådär nio, tio år gamla.
- Den var blå, svarade jag.

När hon några år senare frågade vad jag tyckte om hennes nya kille svarade jag;
- Han var kort.

Att ägna tid åt att formulera tjusiga formuleringar är inte riktigt min grej som ni förstår. Så här har ni dagens klädinköp från Myrorna. Blått, silver och överdimensionerade ärmar.

Idag var jag bokad på jobb kl. 12-20.15, men jag fick snällt lämna återbud då kroppen fortsätter att strejka. Har ork som en gammal gumma och att sova middag har blivit min nya favoritsysselsättning.

För att piggna till lite i vinterkylan har jag drömt mig bort till varmare breddgrader och tittat på fina, men ack så dyra saker som hade matchat fint till den (förhoppningsvis) framtida solbrännan i sommar.

Festa? Nja. Jobba? Nej tack. Plugga? Absolut inte! Just nu känner jag mig som en riktig surkärringen som varken vill eller orkar göra någonting. Motiviationen finns bara inte. Det enda jag vill är att bli frisk, träna och få tillbaka matlusten. Ska det vara för mycket begärt? Tydligen.



Johanna is: förgyller onsdagen med en lunchdejt.

Johanna is: lite pirrig i magen.

Vill du mysa med mig? Nej jag trodde väl det. Skål.

Idag är ingen vanlig dag, för idag är det Alla hjärtans dag...hurra, hurra, hurra! På måndagens schema stod jobb kl 9-19.15. Dock blev arbetsdagen fyra timmar kortare än planerat eftersom jag har så fruktansvärt många beundrare som inte kan låta mig vara. Bokstavligt talat.

Fast nu är det inte den där trevliga sortens beundrare som kommer med fina blommor eller skickar gulliga sms. De kommer med huvudvärk, snuva och feber. Det är Herr Bacill och hans kompisar som har lite svårt att slita sig.


Johanna is: rehab.



Och så en sak till. Jag gick inte vidare i rekryteringsprocessen rörande det där jobbet jag var på intervju för i förra veckan. Kul dag det här...

Tänk att fyra små fjuttiga arbetstimmar kan få en helt ur balans. Frisk? Nej, långt ifrån...uppenbarligen. Så därför har jag gett mig själv ledigt imorgon för att ladda inför en tio timmars arbetsdag på måndag i stället.



Johanna is: tack och god natt.

Nu har jag fått utstå en timme på ett litet kontor med två ögon som höll mig under ständig uppsikt samtidigt som jag fick svara på väldigt många frågor. Nu lät det nästan som om jag har suttit hos Farbror Polisen på förhör, men så är inte fallet. Jag har varit på anställningsintervju. Trots snuva och hosta tycker jag att jag gav ett hyfsat bra intryck. Så nu är det bara att vänta och se...


Johanna is: jobb i eftermiddag, jobb imorgon OCH jobb på måndag. Nu är det dags att bli frisk!

I natt var första natten sedan i torsdags som jag inte vaknade genomsvett för i nästa sekund få feberfrossa. Inte heller ha jag vaknat femtielva gånger på grund av hostattacker (bara tre). Mina damer och herrar...jag är feberfri!

Detta ska firas med att tvätta, diska och sanera lägenheten från eventuella bacillrester. Sedan ska jag slå på stort och steka pannkakor till lunch, med glass. Mycket glass.




Johanna is: men först alltid en dusch, inte lukta usch står högt i kurs...



P.S. Min röst går att liknas med en liten skraj tonåringen i målbrottet så vill ni ha tag i mig, maila eller smsa. Den håller inte riktigt för telefonsamtal än. Tack!.D.S.

Jag måste uppenbarligen retat upp någon riktigt ordentligt för idag var fjärde dagen jag vaknade upp med hög feber (idag "bara" 39 grader i stället för 39,5) och hosta. Eller så är det helt enkelt så att huvudstaden inte gillar mig för när jag var där i höstas blev jag också sjuk och blev mer eller mindre stum i en vecka. Aja...bloggen kommer nog få vila tills jag är frisk och har något roligare att komma med.


Johanna is: bitter.

Min Stockholmsvistelse blev låååångt ifrån som planerat. Låg mer eller mindre däckad på hotellrummet från fredag morgon tills det att tåget hem avgick kl 08.10 i morse. Tur att jag har snälla föräldrar som sprang till apoteket, handlade mat och körde mig ända fram till dörren annars hade jag förmodligen kollapsat på spårvagnen.



Johanna is: 39,5 grader och en borttappad röst. Ingen arbetsintervju för mig imorgon med andra ord...f*n.

Jag mår bra. Jag är bara uttråkad. Och What The Hell är en kass låt av Avril Lavigne som spelas femtielva gånger under en dag på jobbet. Inget annat.

 

 

Idag har jag varit en flitig student och lämnat in veckans inlämningsuppgift. Allt för att kunna slappna av och njuta ordentligt av min lilla Stockholmstripp. På torsdag är det nämligen jag som hoppar in i taxin kl. 04.30 (!) för att åka ner till Centralstationen placera rumpan på ett X2000 som ska ta mig till huvudstaden. Ska blir underbart med lite miljöombyte!



Johanna is: överallt och ingenstans.