Onödigt vetande

Det finns bra dagar och det finns dåliga dagar. Igår var en dålig dag. Väldigt dålig.

Vaknade upp i hopp om att vara en ny, snorfri, människa. Istället var bihålorna fyllda till bredden och tankverksamheten gick låååångsamt. Skulle precis hoppa i duschen och fräscha till mig lite när telefonen ringer och Jessica meddelar att hon strax vara framme. 25 min för tidigt. Så istället fick jag välkomna henne med rödsnuten näsa och dubbla påsar under ögonen.

Provningen gick åtminstone bra (a hallelujahmoment!), men när jag åter satte mig vid symaskinen för att sy färdigt den gick symaskinen sönder. Började sy för hand men konstaterade ganska snart att det skulle ta mig hundra år att bli klar. Som tur är har jag världens bästa mamma som tog sig tid att köra ner en annan, fungerande, symaskin till mig.

Lyckan blev dock kortvarig när jag ringde till K och fick reda på att en kompis storebror tagit livet av sig...och med ens kändes mina sömnadsproblem väldigt betydelselösa. Hann även med att åka till gamla adressen för att hämta lite post och möttes där av ett gäng ovälkomna räkningar (som självklart ska vara betalda innan nästa lön). En trevlig eftermiddag/kväll räddade dock dagen från att bli helt katastrofal.

Egentligen ska jag infinna mig på jobbet i detta nu, men med tanke på vilket skick jag vaknade upp i var en sex timmars arbetsdag inte aktuellt. Istället laddar jag batterierna och hoppas dem håller för heldagar på jobbet lördag, söndag och måndag.




Johanna is: idag SKA klänningen bli klar!